Verksamhet

Föreningens målsättningar

Den 10 november 1974 samlades några Bellmansvänner hemma hos Atos Wirtanen i Helsingfors och bestämde sig för att grunda ett Bellmansällskap i Finland. Ett stort och anrikt Bellmanssällskap verkar nämligen i Sverige och det ansågs allmänt att Finland var i behov av ett eget sällskap. Vid mötet hos Atos Wirtanen deltog Lars Huldén, Irja Hagfors, Seija Hagfors, Stefan Hagfors och där antecknades bland annat följande:
"Vi arbetar för att främja kännedomen om Carl Michael Bellman och hans diktning i Finland. Verksamheten innefattar bland annat att skapa kontakt med Bellmansorganisationer i andra länder, att i olika former framföra Bellmans verk på våra möten, genom att inbjuda experter som kan belysa musiken, diktningen och den historiskt-vetenskapliga bakgrunden, öka intresset för översättning till finska av Bellmans produktion, att stöda och aktivera samt ge ut visdiktning i finland i Bellmans anda, bidra till att skapa en allsidig bild av Bellman som diktare, att öka intresset bland studerande och forskare för den Bellmanska språkstilen och dess historiska aspekter."

De här målsättningarna uppfyller sällskapet i dag på många sätt, genom möten med eminenta forskare och trubadurer från Sverige resor i Carl Michael Bellmans fotspår eller anda, utflykter till ställen med 1700-talsanknytning seminarier och fester, unika satsningar såsom 1700-talshögmässan i Fagervik kyrka pingsten 2002, utgivning av böcker och musik.


Publikationer utgivna av Bellmansällskapet i Finland

Fukt och aska. Åttio sånger av Carl Michael Bellman, utgivna av Bellmansällskapet i Finland. Borgå 1990.

Lasses epistlar. En samling sånger med text av Lars Huldén. 2006.

Bellman på Hanaholmen. Nio nordiska forskare diskuterar Bellmans diktning, red. Gunilla Harling-Kranck, Finlands svenska folkmusikinstituts årsbok, Vasa 2006.

Visor i Bellmans anda. Lars Huldén 90 år 5.2.2016. 2016.

Dessa skrifter kan beställas av styrelsen, per e-post: info@bellman.fi
 


Carl Michael Bellman 1740–1795

Carl Michael Bellman, sjuttonhundratalsskalden i Stockholm fick under sitt 55 år långa liv uppleva både fattigdom, direkt nöd, och även känslan att stå på ärans högsta tinnar. Han var sin tids Idol, omtalad, beundrad och skandalomsusad.

Bellmans skildringar av dåtidens undre värld med drinkare, prostituerade och spelare lever kvar i dag, främst i hans Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Bellmans beskrivningar av krogarna, smutsen, berusningen och misären kan få en nutida läsare att tro att han själv var en alkoholist i terminalstadiet. Men så var det ingalunda. Bellman kunde aldrig ha skrivit som han gjorde om han själv ständigt hade levt i det alkoholrus han så mästerligt skildrar, även om han i synnerhet i yngre år festade runt i Stockholm, med tråkiga ekonomiska konsekvenser.

Stockholm på 1700-talet var en stad som hade täta kontakter med den litteratur, musik och operakonst som blomstrade i Italien och Frankrike. Bellman var väl insatt i de senaste strömningarna inom musik och litteratur. Begreppet upphovsrätt var inte känt under denna tid, och Bellman gjorde som alla andra, lånade friskt ur den repertoar som fanns till hands.

Det som blev Bellmans innersta uttryck var skildringen av livet i dåtidens Stockholm, av stadens larm i kontrast till den lantliga idyllen utanför. Även i dag kan vi känna igen en del av de platser Bellman målar upp, exempelvis vattendraget mellan Gamla stan och Djurgården, dit Ulla Winblad och grabbarna beger sig en vacker sommardag . Och vi kan fortfarande göra en liten utflykt till Hagaparken eller promenera i Yxsmeds gränd, där Ulla är nära att bli haffad av polisen. I Bellmans värld skildras stort och smått, fult och vackert, högt och lågt med en detaljskärpa som ger oss en nästan filmatisk upplevelse, om vi gör oss mödan att läsa och lyssna noggrant. Och gör vi det kan vi märka att mycket av det som Bellmans värld rymmer finns även i vår tid.


Bellmansällskapets historia

1950-talet
Idén om att starta ett Bellmansällskap föddes vid ett bord på Restaurang Kämp i Helsingfors. En av dem som var med heter Lars Huldén.

1973
Lars Huldén bjöd in några vänner till Diktarhemmet i Borgå.

1974
Lars Huldén och några vänner utvecklade den lysande idén hemma hos Atos Wirtanen i Helsingfors.

1976
Bellmansällskapet i Finland grundades officiellt.

1978
Sällskapet reste till Stockholm och knöt hjärtliga kontakter.

1982
En Bellmansmaskerad arrangerades på Handelsgillet i Helsingfors tillsammans med Sällskapet Par Bricole från Stockholm.

1988
Sällskapets årsmöte med underhållning hölls på restaurang Bellman och sändes i TV. 

1990
Sällskapets sångbok Fukt och Aska kom ut.

1999 
Vi reste till Stockholm och gick i Bellmans fotspår.

2001
Ett seminarium under rubriken Sångens poetik arrangerades på Hanaholmens kulturcentrum. Seminarierapporten gavs ut av sällskapet tillsammans med Finlands Svenska
Folkmusikinstitut.

2002 
En pingstgudstjänst med 1700-talsliturgi firades i Fagerviks brukskyrka i Ingå. Ärkebiskop em. John Vikström predikade.

2004 
Utflykt till Frugård i Mäntsälä. Vi arbetade på vårt stora projekt: Bellmansfestivalen i oktober. Vi firade en Bellmanfestival med digert program.